23 articles in this issue
[Der findes ikke et resumé til denne artikel]
Charlotta af Hällström-Reijonen
Jørn Lund
Artiklen vil samle sig om emnerne nordiske sprogforståelse og sprogvalget indenfor forskning og videregående uddannelse.
Karen M. Lauridsen
Nedenstående artikel bygger på en replik til Jørn Lunds oplæg på Nordisk Konferenceom sprogbrug, sprogholdninger og sprogpolitik (4–6.9.2008 i Helsingør). Påbaggrund af den nordiske sprogdeklaration diskuteres det hvorfor en nationalsprogpolitik er nødven... see more
Pirkko Nuolijärvi
I artikeln diskuteras resultaten från projektet Moderna importord i språken iNorden (Importordsprojektet) i ljuset av den nordiska språkdeklarationen och dessmål. Importordsprojektet har visat att språket och attityderna till språket är enflerdimensionell... see more
Ari Páll Kristinsson
Resultater fra det nordiske forskningsprojekt Moderne importord i språka i Nordenbekræfter de betydelige forskelle som findes mellem sprogkulturerne i de nordiskelande. Den nordiske sprogdeklaration (2006) har den målsætning at internordiskkommunikation f... see more
Sabine Kirchmeier-Andersen
I løbet af 2008 har regeringerne i Danmark, Norge og Sverige offentliggjort storeudredninger om deres sproglige forhold som alle diskuterer mulighederne forlovgivning til sikring af sprogenes status. Denne artikel gennemgår fælles træk i detre landes udre... see more
Jan Olav Fretland
Sabine Kirchmeier-Andersen gav i sitt grundige innlegg ei interessant oversikt overulike måtar å tilnærma seg språklovgjeving på i Norden. Som ho peikar på, kandet vera svært ulike grunnar for å arbeida med nasjonal regulering av språkbruk.I denne komment... see more
Dorthe Duncker
Forudsætningen for en dansk sprogpolitik er selvfølgelig at der er et problem meddansk sprog, og at problemet egner sig til politisk regulering. Men problemet skalogså være til at få øje på for politikerne, og det sproglige klima skal være gunstigt.Her sp... see more
Helge Sandøy
Moderne importord i språka i Norden (MIN) (http://www.moderne-importord.info/) er eit samarbeidsprosjekt mellom sju språksamfunn, og det har vore i arbeidsia 2000. Målet har vore å undersøkje faktisk bruk av importord (lånord) ogholdningane til språkpåver... see more
Tore Kristiansen
Sprogholdninger (sprogideologi) kan studeres i to perspektiver: Man kan fokuserepå hvad sprogholdninger betyder som drivkraft i sproglig variation og forandring;eller på hvad sprogideologi betyder som kraft i samfundsmæssige processer. Denførste problemst... see more
Birgitta Lindgren
Ett stort och komplext forskningsprojekt ger naturligt nog upphov till många frågor.Jag har koncentrerat mig på de kvantitativa attitydundersökningar som presenterasi rapport IV och rapport V, och dessutom avgränsat mig till vad som gäller deskandinaviska... see more
Pia Jarvad
I artiklen diskuteres det ud fra de samlede resultater i projektet Moderne Importordi Norden vedrørende den generelle tilpasning af fremmed ordstof til nationalsprogetom hvad sprogrøgten skal satse på: at fremme afløsningsordsdannelsen eller atfremme den ... see more
Anne-Line Graedler
Artikkelen er en presentasjon av en masteroppgave (Torp 2007) som tar for seg detnorske Språkrådets nettbaserte diskusjonsforum for avløserord, Ordsmia. Torp(2007) har analysert samtlige diskusjonsinnlegg i perioden 2000–2007 for å finneut hva slags prins... see more
I Norden brukar dei ”ytre” språksamfunna i Norden, altså finsk, færøysk ogislandsk, færrast importord (lånord), dvs. at dei er mest puristiske. I Skandinaviaer norsk på topp i faktisk bruk av moderne importord, litt over dansk.Frå 1975 til 2000 har bruken... see more
Inge Lise Pedersen
Sammenligninger mellem de nordiske lande er interessante fordi vi er så ens – også dukker der alligevel ofte forskelle op som vi ikke havde ventet. Importordsprojekteter ingen undtagelse. Projektet rummer svar på en række spørgsmål om hvorledes.Spørgsmål ... see more
Olle Josephson
De nordiska språksamhällena har kommit närmare varandra de senasteårtiondena om man ser till bruk av importord och attityder till dem, liksom till denspråkpolitik som utvecklas i varje land. Samtidigt ska man ha klart för sig attflertalet nordbor inte bär... see more
Mikael Reuter
De nordiska språknämnderna har träffats för nordiska språkmöten sedan 1954.Mötenas karaktär har förändrats med tiden. Under de första tjugo åren handlademötena främst om samarbete kring terminologi, nyord och skrivregler och syftetvar att närma de nordisk... see more
Majbritt Pauladóttir
De to verbene blíva og verða som drøftes i denne artikkelen, har vært betraktet somsynonymer i færøysk, hvor verða regnes som nedarvet fra norrønt, mens blívabetraktes som et importord fra nedertysk via dansk. Med den færøyske tradisjonenfor purisme blir ... see more
Kristin Magnussen
Talt færøsk sprog opfattes tit af udenforstående som islandsk sprog. Og de, der haropholdt sig i Island eller kan sproget dér, forsøger tit at tale islandsk på Færøerne.Det færøske skriftsprog minder meget om islandsk, så hvis man taler tydeligtislandsk, ... see more
Hannele Ennab
Nordens språkråd är tillsatt av Nordiska ministerrådet och har ledningsansvarför det nordiska språksamarbetet. Språknämnderna i Norden samarbetar på fleraområden genom ett gemensamt nätverk. Nordiska nätverket arrangerarkonferenser och symposier, upprätth... see more
[Der findes ikke abstract til denne artikel]