SUMMARY
Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.